Hållbart Anhörigstöd – vägen till ett bra samarbete 

En grupp som inte uppmärksammas tillräckligt är anhörga och närstående till personer med synnedsättning. Projekt Livskvalitet vill därför skapa möjlighet för denna grupp att få koppla av från sin uppgift som stödperson och träffa andra i samma situation samt lära sig mer om hur man på olika sätt kan underlätta sin roll som stödperson. Samtidigt får den synskadade partnern likaså träffa andra i samma situation och lära sig mer om hur man kan hantera sin situation. 

Sista veckoslutet i mars arrangerade Projekt Livskvalitet, som Synskadades Vänner Skaraborg och SRF Skaraborg gemensamt driver, det andra internatet på det temat, denna gång på Skara Stadshotell.  De anhörigas program leddes av socionomerna Monica Thorén och Annika Hähnert, och de synskadades program av ombudsmannen Britt Artursson och styrelseledamoten Lennart Häger från SRF Skaraborg. 

Att bli stödperson 

En person med grav synnedsättning behöver i många situationer en seende persons hjälp för att få vardagen att fungera. Ofta är det en partner (make/maka/sambo), en annan familjemedlem eller en god vän som är stödpersonen. Det kan för vissa stödpersoner inebära att man lever i sin nya roll dygnets alla timmar med mindre utrymme för egna behov eller intressen. Risken för utmattning, depression eller andra sjukdomstillstånd ökar och måste förebyggas.  

Gruppen diskuterade olika vinklingar på situationen under ledning av Monica Thorén och Annika Hähnert. Medverkade gjorde också anhörigsamordnaren Saara Nummela från Lidköpings kommun, som berättade om vilket stöd kommunerna kan ge. 

Synnedsättningen påverkar mer än ögonen 

Synskadegruppen fick en mycket uppskattad föreläsning av sjukgymnasten Britt-Marie Rydh, som berättade hur synnedsättningen påverkar kroppen utöver ögonen. Britt-Marie har själv en synnedsättning och ett livslångt engagemang som sjukgymnast för funktionshindrade.  

Synskadegruppen fick även en föreläsning om Synskadades Riksförbunds historia. Kaj Nordquist kom i kontakt med föreningen när han själv drabbades av en synskada i unga år. Han har sammanställt historien om SRF som från början hette De Blindas Förening. Kaj berättade om föreningens förgrundsgestalter och arbete för att förbättra de synskadades villkor. 

Vad händer härnäst? 

Engagemanget var stort och båda grupperna önskade en återträff. Ordförande för Projekt Livskvalitet Jan Carlsson och de båda gruppernas programledare samlade in önskemål från deltagarna som underlag för framtida anhörigarrangemang. Jan Carlsson sammanfattade: 

”Det är uppenbart att den här typen av aktiviteter är mycket värdefulla för både den anhörige och den synskadade personen. Vi får fundera på formerna för fortsatta aktiviteter.” 

Bildtexter med syntolkning 

Klicka på bilderna för att se dem i fullskärm. Använd pil framåt och pil bakåt för att förflytta dig mellan bilderna. Högerklicka på bilden (när den är i fullskärm) och välj ”Spara bild som” för att ladda ner respektive bild.